Mikroorganismer i kombucha

Du kanske har hört uttrycket “kombucha är en levande dryck”? Men vad betyder det egentligen? Kortfattat kan man säga att det är för att drycken innehåller mikroorganismer. Men oroa er inte, de flesta mikroorganismer som finns i kombucha är jättesnälla. Eller rättare sagt, de sägs vara hälsofrämjande. Låt oss gå djupare in i ämnet.. 

Mikroorganismer är levande organismer som är för små för att kunna ses med blotta ögat. De inkluderar bakterier, svampar och jäst. De finns överallt i vår omgivning, inklusive i luften, marken, vattnet, på våra kroppar och i våra kroppar. Bilden till detta inlägg är faktiskt en väldigt inzoomad bild på probiotika, som finns i kombucha.  

Vad gäller kombucha, så är mikroorganismerna viktiga för fermenteringsprocessen och utgör kulturen som används för att göra drycken. Men även om kombucha innehåller mikroorganismer, så är det viktigt att komma ihåg att det finns flera olika typer av mikroorganismer, och inte alla är nödvändigtvis inte positiva från ett bryggeris perspektiv.  

Många bryggerier pastöriserar och mikrofiltrerar kombuchan innan den packas och säljs för att förlänga hållbarheten och för att ta bort eventuella oönskade mikroorganismer. Dessa processer kommer att “döda” de flesta av mikroorganismerna i kombucha, inklusive de nyttiga probiotiska bakterierna. Så om du vill ha maximala hälsofördelar från din kombucha, rekommenderas det att välja en produkt som inte har genomgått dessa processer. I dagsläget är Quna Kombucha helt naturligt framställd och proppfylld med goda mikroorganismer. 

En stor anledning till varför många större kombuchabryggerier dödar mikroorganismerna i sin dryck är för att produkten ska bli mer stabil och att alla batcher ska bli lika. Man behöver inte heller förvara en pastöriserad kombucha kylt, och det är mer jämn kolsyra. Faktum är att pastöriserad kombucha nästan aldrig har naturligt framställd kolsyra, utan även kolsyrebildningen kräver att man har mikroorganismer. Istället tillsätter de kolsyra med kolsyrepatroner (tänk er hur man gör i en SodaStream). Detta är på grund av att om man dödar jästen i kombuchan så kan inte sockret omvandlas till koldioxid och på så sätt bilda kolsyra i drycken. Vi bildar kolsyra genom att jäsa drycken i 25 grader i ungefär en vecka.

Eftersom kombucha är en fermenterad dryck är det mycket biologiskt och kemiskt som händer i jäsningsprocessen. För att göra riktig kombucha krävs att man har en viss bakterie- och jästkultur. Dels behöver man då tillsätta en viss mängd färdigfermenterad kombucha samt en SCOBY (Symbiotisk Koloni av Bakterier och Jäst). Denna fermenteringsprocess bidrar till att skapa en unik blandning av mikroorganismer som sägs vara nyttiga för vår hälsa. 

SCOBY är en blandning av bakterier och jäst som är ansvarig för fermenteringen av te och socker. Den innehåller en mängd olika mikroorganismer, inklusive bakterier som Acetobacter och Gluconacetobacter och jäst som Saccharomyces och Brettanomyces. 

Acetobacter är en grupp bakterier som är ansvariga för produktionen av ättiksyra i kombucha. Ättiksyra är en naturlig konserveringsmedel som hjälper till att hålla drycken frisk och förhindrar tillväxten av skadliga mikroorganismer. Gluconacetobacter är en annan typ av bakterie som producerar glukonsyra, som hjälper till att balansera pH-nivån i kombucha och bidrar till dess sötma. 

Saccharomyces är en jästtyp som är ansvarig för att omvandla socker till alkohol och koldioxid. Denna process bidrar till att skapa den unika smaken och bubblighet i kombucha. Brettanomyces är en annan jästtyp som kan finnas i kombucha och bidrar till dess unika smakprofil. Vanlig kombucha innehåller bara spår av alkohol, så när vi säger alkohol så menar vi inte att det klassas som en alkoholhaltig dryck. 

Förutom dessa huvudsakliga mikroorganismer innehåller kombucha också en mängd probiotiska bakterier som Lactobacillus och Pediococcus (mjölksyrebakterier). Dessa bakterier hjälper till att stärka immunförsvaret och främja en hälsosam tarmflora. 

Forskning har visat att regelbunden konsumtion av kombucha kan ha positiva hälsoeffekter, inklusive att förbättra mag-tarmhälsan, öka immunförsvaret och minska risken för vissa sjukdomar. Dessa hälsoeffekter kan tillskrivas den unika blandningen av mikroorganismer i kombucha. En del av de organiska syrorna i kombucha sägs även ha positiva hälsofördelar, men mer om det i ett annat inlägg. 

Det är viktigt att notera att det kan finnas variation i mikroorganismerna i olika sorter av kombucha. Detta beror på att kombucha är en levande produkt och kan påverkas av faktorer i sin omgivning, som luft, temperatur, och fermenteringstid. Visste du att vi har olika kulturer på våra naturella smak och de övriga? Detta är på grund av att smaken är väldigt annorlunda fastän båda är baserade på samma te, men troligtvis så är det stor skillnad i vilka mikroorganismer som finns i dryckerna.  

Låt oss sammanfatta, kombucha är en komplex dryck som innehåller en mängd olika mikroorganismer. Den huvudsakliga kulturen består av bakterierna Acetobacter och Saccharomyces, men det finns också andra bakterier och jästarter som kan finnas i kombucha. Det är viktigt att komma ihåg att varje kombuchakultur är unik och kan innehålla en annorlunda mikrobiell sammansättning. Därav kan smaken, konsistensen och de hälsofrämjande egenskaperna variera mellan olika kombucha-varumärken. Därför är det viktigt att våga prova sig fram, en del som säger att de inte gillar kombucha kanske bara inte hittat Qunas Kombucha än? Vi är i alla fall nöjda med hur våra mikroorganismer smakar.